Matias..

4 månader, exakt 4 månader sen.
Då stod dem där i vår hall, poliserna.
Då skrek jag, då dog jag - en del av mig är för alltid borta.
Tvingas gå, framåt, men vägen är så tung, tung, tung.

Smärtan vareviga dag, verkligheten som är så grym.
Skulle ge allt jag har och mer därtill för att få dig åter.

Älskar dig så, saknar dig så, värker - "Pappa Tias" som dem små säger om dig..
"Pappa Tias", ja, du är så viktig, vår "Tias"

Jag är så trött.

Nästa

skrivet 12/1 -03