Jag vet inte vad jag ska skriva....det finns inga ord...alls... (skrivet 2009-02-08)
Tuija, du o jag har bara träffats en gång, med David.... efter Matias död, flera år efter.... Kommer aldrig glömma den natten när en vän ringde mig för att berätta... Jag slet telefonen ur väggen o skrek, hela familjen vaknade. Jag älskade Matias, det kunde jag inte rå för, han o min bror var mycket lika, mycket... jag hade alltid velat ha en storebror o vi busade rätt skapligt, han o jag...:)
Han strålade din son, det vet jag att du vet, men jag vill att du ska veta att inte en dag passerar utan att jag tänker på honom, inte ännu, trots all tid som gått... har haft mycket svårt att komma över den stölden, stölden av ung, klok, karismatisk, vänlig o vacker man... jag såg honom som min bror o det enda som får mig att orka vidare är tanken på att Linus äntligen fått träffa Matias och att dom har varann...storebror o lillebror.... Har samma stil o smak o värderingar om mycket, massor att tala om, hoppas att Linus lär sig lite djupare om all musik jag försökt förmedla, Matias, gör det du, med din starkt brinnande glöd o din ivrighet...GO! :) Saknar dom båda så sjukt mycket, arg för all tid man aldrig fick med dom.... Tårarna tar aldrig slut... Vore iallafall fint att ses någon gång... o gråta, vad vet jag?
Nu ska jag lägga mig igen o sörja vackra unga stolta män....familjens fasta punkt... jag har ärligt talat ingen aning om vad som ska ske med denna familj nu...suck... plockat russinen ur kakan, ödet, Gud? Vem bryr sig, allt är redan förstört... Vi förlorar en efter en... krigare som alla går en alldeles för tidig död till mötes...
All kärlek till Hoffa Pollykarpus Holfve o hans strålande solbroder Matias Eklund.
/ Juana fast i oändlig saknad o stor sorg.....
Pussar, att gillas :) (skrivet 2006-09-12
Jag hämtar Matias från dagis, han är ca 4-5 år. Jag pluggar på högskolan, därmed jobbar jag, ja dvs pluggar jag mycket hemma tillsammans med mina kompisar. Matias gillar det, trots allt. Den här dagen när jag hämtar honom manar jag på honom extra mycket, vi sitter och jobbar med ett projektarbete. Säger till honom att skynda sig lite på, "för vet du vad?? Seija är hemma hos oss!" Han gillar Seija, mycket! Seija gillar Matias, dom två har oftast alltid nåt bus och snack för sig.
Nu utbrister han högt och ljudligt, suckar tungt: "Men åhhhh, hon, nu ska ni förstås sitta och titta på massor med MTV-killar och sen ska hon bara pussa på mig och kalla mig pussgurka!"
Så var det, vi tittade på MTV-killar, ibland, mellan allt pluggande och ja hon kallade honom pussgurka och han gillade det! Minnen, minnen, minnen.
Ett gräl, om något! (skrivet 2005-02-18 12:23)
Matias 17 år och jag brakar ihop i ett rejält gräl om nåt, minns inte vad! Jag är så arg så jag kokar, Matias likaså.
Ställer mig på tå, tar tag i axlarna på honom och ruskar lite och talar om ett och annat.
Matias står lugnt kvar, sen går han och smäller så han igen dörren till sitt rum när jag släppt honom då.
Jag går ut i köket för att ta ett bloss och "lugna" mig, sitter och röker och kommer på vilken komisk syn! Herre min Gud! Matias två huvuden längre än mig, jag som tar hans axlar, skärper rösten och.. Ja, kan ni se det framför er?!
Börjar fnissa, varpå Matias kommer ut till mig, ler stort och brett och säger att "Ja, du mamma det såg nog skitkul ut!"
Gissa om vi skrattade tillsammans sen.
Ett minne som dök upp idag..(2005-02-18 12:17)
Matias formligen älskade Michael Jackson en period. Han var väl 7-8 år då. Läste all om sin stora idol.Det var planscher, pins och allt var bara Michael Jackson.
En dag frågade han mig om jag visste hur gammal Michael Jackson var.
Jag visste inte riktigt och svarade: "Ja, han är väl en 30-32 år"
Matias står kvar och ser så fundersam ut, sen utbrister han:
"Men mamma han är ju väldigt pigg iallafall!"
Åhh dessa minnen, dessa minnen
Ni vet, Matias ska fylla 20 år den 4 maj 2003. Jag har ända sedan Matias var liten skrivit bok, ja sån där "Mina första år" Skillnaden kanske ligger däri att där man ska sätta foton har jag skrivit lite om vad Matias har sagt, vad han har gjort, kommentarer han har gett oss, osv.
Nu kan jag inte göra iordning den till hans 20 års-dag...... Tänkte använda den här sidan till att skriva av lite ur den, då och då, när jag orkar ta till mig alla minnen.
 Matias i Folkparken |
 Matias och Peter |
Äntligen kanske, men nu ett minne, av alla minnen, som jag har kunnat skriva ner..
Adrian körde nerför en brant gräskulle igår, ja resultat distriktan här, läppen blå och sprucken.
Tankarna till Matias och alla dem gånger han ramlade omkull..
Åkte "ofta" till akuten med honom, dem kallade honom "Vår lilla Emil!" Haha
En gång ramlade han nerför ett tak, slog i huvud, ansikte, svimmade osv.
Ilfart till sjukhuset. Han var ca 6 år då. Han blev inlagd och var helt okontaktbar ett tag,
pratade enbart finska..(??:-)), hehe, och svammlade.
Det var otäckt.
Nå, när han började piggna på så lyfte han på täcket, tittade och
utbrister med gråt i rösten "Näääe, så har jag bilkalsongerna på mig!" Hahaha, det var det första han tänkte på!
Kalsongerna och hur han var klädd! :-))
Redan då otroligt klädfixerad, inifrån och ut skulle det vaa snyggt.
Och dessa bilkalsonger, kalsonger med bilar på, gillade han inte och tänk - nu hade ALLA sjuksköterskor och läkare sett dem. :-))
Jaa, ni, det här är tufft.
Matias 6 år:
"Mamma jag vet att Gud inte finns."
Jag:
"Ja, vad menar du?"
Matias:
"Jo,en del tror på honom och en del inte.
Fast jag vet att han inte finns!
Han är ju aldrig med på Rapport!"
Ja, så tänkte min lilla Matias 6 år.
Satt och läste och grät, läste och grät, log och grät.
Matias bok, den han skulle ha.
Den lämnades kvar åt mig.