Adrian låg i kuvös, med sladdar både här och där.
Bara dem närmast anhöriga fick komma in och du kom, du log, du strålade!
Vi fick koppla loss sladdarna en stund, ja så att du genom fönstret fick visa din pappa
och hans sambo vilken fin lillebror du hade fått! Lycka! Har så fina foton
på dig och dem små. Men jag har inte kunnat titta på dem än.

Så, Matias kan du förstå varför andra ska tala om för mig hur många barn jag har? *ler lite* Jag vet.
Ärret på min mage, minner mig för alltid om dig.
Ärret i mitt hjärta, i min själ kommer inte att läka lika fint som det på magen.
Älskar dig, saknar dig.

*står på tå, puss på halsen och kram*